Kategori: Hälsa

Innebandyklubbor – olika modeller för olika spelare

Hälsa, Innebandy, Sport

Att hitta rätt innebandyklubba kan vara en utmaning. Utbudet är stort och alla modeller påstås vara bäst. Sanningen är att den bästa klubban är den som passar just din spelstil, din styrka och din teknik. Här går vi igenom skillnaderna mellan olika typer av klubbor och vad du bör tänka på inför ditt nästa köp. För dig som vill utforska hela sortimentet finns innebandyklubbor i alla tänkbara varianter – från nybörjarmodeller till elitserieklubbor.

Skaftets material – komposit eller kolfiber?
De flesta innebandyklubbor idag är tillverkade av antingen komposit (blandning av glasfiber och kolfiber) eller ren kolfiber. Kompositklubbor är billigare, ofta 300–800 kronor, och passar utmärkt för nybörjare och motionärer. De är lite tyngre och mindre responsiva än kolfiber, men håller länge och tål en hel del stryk. Kolfiberklubbor är lättare, styvare och ger bättre kraftöverföring vid skott. Priserna ligger ofta på 1 000–2 000 kronor. De används av de flesta seriespelare. Nackdelen är att de är skörare – en kolfiberklubba kan spricka om den utsätts för hårda smällar eller felaktig belastning. För dig som spelar en gång i veckan på motionärsnivå räcker en kompositklubba gott och väl. För dig som spelar flera gånger i veckan och tävlar på serienivå kan en kolfiberklubba vara värd investeringen.

Flex – hur styv ska klubban vara?
Flex anger hur mycket skaftet böjer sig när du skjuter. En låg siffra (exempelvis 26) betyder mjukare flex – skaftet böjer sig lätt. En hög siffra (exempelvis 36) betyder styvare flex – skaftet böjer sig mindre. Mjukare flex är bra för spelare med mindre muskelstyrka, för yngre spelare och för tekniker som fokuserar på handledsfinter och dragskott. Den extra fjädringen ger en känsla av att bollen ”borstar av” bladet längre. Styvare flex passar kraftfulla spelare som skjuter mycket slagskott och vill ha maximal kontroll. De flesta manliga seniorspelare använder flex 29–32. Kvinnor och juniorer använder ofta 26–29. Det bästa är att prova sig fram – låna en kompis klubba eller testa i en butik med en studsmatta eller bollmaskin. Känner du att klubban blir för mjuk i skotten? Gå upp i flex. Känner du att klubban känns för stum och att du inte får någon känsla? Gå ner i flex.

Skaftets form – runt eller ovalt?
De flesta innebandyklubbor har ett runt skaft. Det är standard och passar de flesta spelare. Vissa modeller har ovalt skaft – alltså att skaftet är något tillplattat, lite som ett ägg i genomskärning. Ovala skaft sägs ge bättre kontakt med handflatan och bättre kontroll vid dragningar och finter. De passar spelare som gillar att känna att klubban ”sitter” i handen på ett specifikt sätt. Nackdelen är att ovala skaft inte går att rotera i handen på samma sätt som runda. För dig som har spelat med runda skaft i många år kan ovala kännas ovana. För nybörjare är det oftast bäst att börja med ett runt skaft – det är enklast och vanligast.

Bladet – skillnaden mellan en bra och dålig dag
Bladet är den del av klubban som faktiskt möter bollen. Därför är det viktigare än många tror. Ett bra blad ger bollkänsla, precision och kraft. Ett dåligt blad kan förstöra även den bästa skafttekniken. När du väljer blad finns det flera parametrar att ta hänsyn till. Konkaviteten (hur mycket bladet är skålformat) påverkar bollkontrollen. Högre konkavitet gör det lättare att få med sig bollen i skott och ta emot passningar, men kan göra bollen svårare att finta med. Lägre konkavitet ger mer kontroll men kräver bättre teknik. Vikt är en annan faktor – lättare blad ger snabbare rörelser, tyngre blad kan ge mer kraft i skotten. Styvhet påverkar hur mycket bladet böjer sig vid skott. Ett styvare blad ger bättre precision, ett mjukare blad kan ge mer kraft åt spelare med mindre styrka. För dig som vill experimentera finns innebandyblad som kan köpas separat och bytas ut utan att du behöver byta hela klubban.

Längd – för kort eller för lång?
En klubbas längd är avgörande för din spelteknik. För kort klubba tvingar dig att böja ryggen – dåligt för balans och skaderisk. För lång klubba är svår att kontrollera och gör dig långsammare i närkamper. Tumregeln är att klubban ska nå upp till naveln när du står rakt med skorna på. För vuxna män innebär det ofta 96–104 centimeter, för vuxna kvinnor 92–100 centimeter. Juniorer och barn använder kortare längder baserat på ålder och längd. Vissa klubbor går att kapa i skaftet – perfekt om du vill ha en exakt längd. Tänk på att en kapad klubba ändrar balansen något; den blir lite lättare i toppen. De flesta tillverkare erbänder färdiga längder som passar de flesta. Prova alltid klubban i handen innan du köper, om möjligt. Längden ska kännas naturlig direkt – du ska inte behöva vänja dig.

Underhåll – så får du ut det mesta av din klubba
En innebandyklubba är en investering. Med rätt underhåll håller den i flera säsonger. Torka av skaftet efter varje träning – svett är frätande och kan göra ytan sladdrig. Förvara klubban inomhus, inte i en kall bil eller fuktig källare. Bladet slits mest – byt det när det blivit slitet, sprucket eller för mjukt. Använd alltid klubbfodral när du transporterar eller förvarar klubban – det skyddar bladet och skaftet från onödiga stötar. Grepplindan bör bytas en gång om året eller när den tappat sin klibbighet. En bra grepplinda gör stor skillnad för spelkänslan och är en av de billigaste uppgraderingarna du kan göra.…

Stress, press och regress – hur hälsan påverkas

Stress är ett vanligt problem för människor i alla åldrar, men det kan vara särskilt svårt att hantera i den moderna världen. Dagens snabba livsstil och ständiga tekniska distraktioner kan leda till ökade nivåer av stress och ångest. Faktum är att kronisk stress har kopplats till ett antal hälsoproblem, inklusive hjärtsjukdomar, depression, viktökning/förlust och mer.

Lyckligtvis finns det flera sätt att hantera stress och förbättra din allmänna mentala hälsa. Här är några tips på hur du undviker ångestattacker:

– Undvik att överanstränga dig eller anstränga dig för mycket. Se till att du har tillräckligt med tid för vila och avkoppling varje dag (inklusive stillestånd under arbetsdagen), så att du inte ständigt stressas av deadlines eller andra skyldigheter.

– Utöva egenvård regelbundet. Förnya kroppen, som ett stambyte Stockholm. Ta hand om din kropp genom att äta hälsosam mat och träna mycket (både utomhusaktiviteter och träning hemma). Få tillräckligt med sömn varje natt – även om det innebär att gå till sängs tidigt så att du kan vakna utvilad!

– Lindra negativa känslor genom tekniker för positivt tänkande som att visualisera framgångsscenarier eller ta djupa andetag i omväxlande näsborrar (eller båda!). Försök att inte låta giftiga tankar bli vanliga; ändra dem så snart som möjligt om de börjar smyga sig in i ditt sinne objudna.

Om dessa enkla steg inte verkar fungera tillräckligt bra för dig personligen, prata med en terapeut om terapisessioner speciellt utformade för att hantera stressorer eller ångestsymtom.

Stress kan också spela en stor roll i utvecklingen av migrän och huvudvärk (jag får migrän av att bara tänka på lägenhetsrenovering Nacka). Faktum är att forskning har visat att så mycket som 75 % av personer som upplever migrän är under betydande stress när de utvecklar sin huvudvärk.

Detta beror på att stress stör vår hjärnkemi på sätt som kan leda till migrän eller huvudvärksymtom. I synnerhet ökar stress nivåerna av kortisol och andra hormoner i kroppen, vilket kan utlösa trigeminusneuralgi (TMJ) smärta. Dessutom kan kronisk stress också öka dina chanser att utveckla sekundära huvudvärksjukdomar som spänningshuvudvärk och klusterhuvudvärk.

Så hur hanterar du stressad? Det första steget är att erkänna att det händer – även om du inte är säker på exakt varför. Sätt dig och fundera, ta en Zyn om så behövs. När du förstår vad som orsakar din stress, börja hantera den genom avslappningstekniker som yoga eller meditation. Och slutligen, se till att få mycket vila – speciellt under tider då du är mest benägen att få huvudvärk eller migrän!…